Den stora skogen.

 

Månens vita sken strimlas av persiennen när den träffar fönstret. Fönstret till den lilla stugan i den oskuldsfulla och orörda skogen. Månens ljus i dans med nattens rofyllda ljud är nästintill utopisk. Kvällen skulle vara felfri om det inte vore för den ensamma mannen i gungstolen. Han som satt, år ut och år in, övergiven och dränkt i den stora skogen. Det var samma visa även denna kväll, fast det fanns något speciellt i luften, något spännande, något ovanligt. Den ensamma gubben hade sedan många år tillbaka tappat hoppet, han var synisk och bitter. Men inte denna kväll, det var något speciellt med denna.   

 

Mannen satt med förväntningar och väntade på det speciella som han var säker på skulle ske. Snart skulle solen gå upp, men han hade inte fått en enda blund.

 

Det knackar på dörren. Nu blir han alldeles till sig. Besök har han inte fått på hur många år som helst, och besöken innan dess var av skogens små djur, som även dem hade slutat att hälsa på. Han reste sig upp ur sin gamla gungstol och stegade sakta mot dörren, med en nervositet i kroppen. Han öppnar dörren och ser att det står en ung herre på andra sidan tröskeln. Den unge mannen berättar att han har gått vilse i skogen, och gärna skulle vilja ha en sovplats för natten, med tanke på skogens farliga djur, sådana som gråfötter och vargtänder. Den gamla gubben funderar inte länge innan han släpper in honom.

 

De bryter ut i intressanta diskussioner, samtalsämnen från allt mellan politik till litteratur. Såhär glad och upprymd har inte mannen varit på många, många år, om ens någonsin. Han bjöd på varm soppa och te, och den unga mannen tog emot med tacksamhet. De blev vänner. De satt och diskuterade hela morgonen. Sedan gick den unga mannen för att lägga sig och sova, vilket han gjorde snabbare än kvickt.

Nu var det kväll, och båda vaknar efter sin sömn. Dygnet är vänt nu och det är alldeles för mörkt för den unge att traska vidare, så han stannar över en natt till. En till natt av ännu mer vilda debatter och historier. De var som bästa vänner, som om de hade känt varandra i hela deras liv, som själskamrater, tyckte mannen. Han öppnade upp sig för honom såsom han aldrig öppnat upp sig för någon tidigare. Han berättade om sin fru som dog i tuberkulos får många år sen, vilket har jagat honom varje dag. Han kunde för en gångs skull tala ut, berätta om sina känslor för någon, för en riktig vän.

 

Nu var det dags att sova igen, och de gick och la sig i varsin säng.

 

Ett ljud hörs. Det är helt mörkt. Mannen blir lite rädd först, ’vad är det som kan låta?’ tänkte han för sig själv. Det lät som om någon var uppe och gick mitt i natten. Men så tänkte han att det kanske var den unge som skulle ut på dass eller något liknande. Så han somnade om.

 

Smärta. Han vaknar av att någon drar och sliter i honom. Han grips av panik. Vad händer? Vem gör såhär? Han hör ett stönande ljud. Flåsande och upphetsade andetag. Nu kan den gamle mannen inte hålla tårarna tillbaka. Det är första gången han gråter någonsin, och han vet inte ens vad det är som händer. Nu när synen börjat vänja sig lite vid mörkret ser han att det är den unga mannen som sitter på honom och håller i hans armar. Han skriker och frågar varför mannen gör så. Men får massa skrik som svar. Han känner hur hans kläder slits av med våld och hur mycket smärta kroppen utsätts för. Sen blir det svart.

 

Solen lyser i ögonen, vilket får dom att öppnas. Han finner sig själv liggandes på det kalla ekgolvet, och ser att han är helt naken. Mannen gör ett försök att resa sig, men smärtan håller honom nere. Han kan inte röra kroppen, det gör för ont. Vad var det som hände? Han har inga minnen alls. Men där ligger han, naken, gammal och våldtagen.

 

Slut